Reserapport

Den sjätte maj satte jag och två andra segel mot Malmö för att deltaga i Scandinavian Sci-fi Convention. Upp i vad som för mig är ottan men för andra personer normal morgon tid mötte jag upp mästerchauffören och mästercharmören Robert som en del kanske känner igen från andra seriebutiker såsom Metropolis och Alvlgans.



Efter att ha spenderat en evinnerlig tid på vad som måste vara Sveriges tråkigaste väg: E4:an kom vi äntligen fram till Malmö och efter att ha snurrat runt lite i centrala Malmö så hittar vi slutligen till vårt hotell. Vi lyckades checka in i den automatiska incheckningen och hittar vårt rum och finner till vår förskräckelse att den mest liknar en fängelsecell. Kala vita väggar och med en väggfast två våningssäng. Dusch och toalett i hallen. Toaletten var förresten ett kapitel för sig, den levde sitt eget liv. När man väl lyckades spola var man tvungen att hålla fast sig för att inte fastna i insuget för att sedan bubbla vatten som om det vore kolsyra för jättar. Vi kom rätt snart fram till att den var besatt av demoner. Tack och lov för mässtoaletterna. Det var rätt skoj iofs när jag beskrev rummet för en annan utställare där och han direkt identifierade vilket kedja det var.


Det är absolut inte någon sprit i muggarna sånt är nämligen förbjudet enligt hotellstadgarna.

Mässan låg ute i hamnen och nästgårds till Turning Torso vilket gjorde att man måste tydligen ta buss ifrån centrum för att ta sig ut dit. Något som verkade dra ned besökarantalet en del. Nåja, vi satte upp vår monter väldigt vackert som ni kan se:



Mässpersonal redo att ta hand om dina seriebehov. Fortfarande ingen sprit i muggarna, mässor överlevs på kaffe (eller coca cola).




Vi hade hjälp av en av våra stamkunder under mässan, den eminenta försäljerskan Cajsa som gjorde alla glada.



Även om det ser rätt folktomt på våra bilder så hade vi en del kunder. Håkan och Robert Tag-teamar en här.



En sak som jag gillar med mässor är att man får så mycket utpressningsmaterial på sina vänner.



Håkan lyckades jag för övrigt knäcka rätt rejält under bilfärderna. Skåpbilen som vi hyrde var endast utrustad med en radio och i en stund av hybris så hävdade Håkan att vi inte skulle höra en enda sång som han ägde. Naturligtvis var jag tvungen att testa denna teori vid oregelbundna tider och framför allt vid väldigt olämpade sånger. Till exempel fick jag reda på att Håkan verkligen inte äger några dansbandslåtar. Ser ni honom ute på stan och det spelas musik gå fram och fråga: "Staffan undrar om du äger den här"? Precist så här trött blev han på den frågan.



IOFS så kan en del av tröttheten komma av att vi tömt bilen på det osålda kl halv två natten mot måndag efter att vart i gång i närmare 72 timmar. Han hämnades dock mina frågor genom att ta den här bilden av mig. Jag har aldrig varit vackrare:



Jag vill tacka Robert, Håkan och Cajsa för ett gott arbete under mässan. De kunder som handlade av oss uppskattar jag också väldigt mycket, hoppas vi ses i Stockholm. Samt ett stort tack till Björn som sorterade undan allt i butiken efteråt.