Fredrik Strömberg har varit ordförande för
Seriefrämjandet de senaste 10 åren, utöver det har han varit en flitigt anlitad föredragshållare och skribent om serier. Dessutom är han en huvudlärarna på serieskolan i Malmö. Han driver även sidan
Sekventiellt.se där han recenserar seriealbum och skriver om olika seriehändelser. Han har dessutom skrivit två böcker om serier som blivit utgivna på bl.a. Fantagraphics.
1) Vad är det viktigaste som hänt med Seriefrämjandet under dina 10 år som ordförande?Vi har från början siktat på att göra hela organisationen mer professionell och har som resultat av det sakta men säkert växt, såväl ekonomiskt som när det gäller vår relation med andra organisationer, myndigheter och institutioner. Vi har idag ett brett kontaktnät inom svensk kulturliv och mycket gott rykte hos alla bidragsgivare. Detta har bland annat resulterat i etablerandet av Seriecenter i Malmö, som är en fullständigt unik institution, såväl i Norden som i Seriefrämjandets historia.
2) Vad ser du som Serifrämjandets största fråga att driva just nu?Vi arbetar just nu bland annat på att se till att en större andel av de pengar som pumpas in i svensk kultur går till serier. Fortfarande är det knappt ens att serierna finns på kartan i de sammanhangen, men det håller vi på att ändra på genom framför allt oförtrutet lobbyingarbete. I förlängningen vill jag att serierna skall ha en självklar plats i alla system för kultur i Sverige, vare sig det rör sig om bidrag, utgivning eller något annat. För att uppnå detta vill jag se till att Seriefrämjandet tar ytterligare ett steg upp och blir en ännu mer tydlig, professionell aktör som tillvaratar de tecknade seriernas intressen. I detta kommer att även ingå ett större ansvar för dem som jobbar med serier, tecknare, manusförfattare, pedagoger, journalister med flera. Men det är ett långsiktigt arbete, och inget som kommer att generera resultat över en natt. Jag har alltid trott på att arbeta långsiktigt, att bygga saker och ting medvetet och metodiskt så att de kan finnas kvar även när eldsjälar som jag tröttnat.
Naturligtvis finns det många andra saker som är viktiga, men ovanstående är det som jag ser som Seriefrämjandets viktigaste uppgift, helt enkelt eftersom ingen annan kan, vill eller orkar göra just detta.
3) Vad har hänt med utgivningen av Bild och Bubbla? Det är ju över ett år sedan förra numret kom ut.Jo, den har kommit i kläm med allt som vi vill göra inom SeF. Det är fortfarande förhållandevis få som arbetar inom SeF och det mesta görs ideellt på kvällar och helger av folk som har "vanliga" arbeten dagtid. När man vill mycket räcker tiden helt enkelt inte till. Men den kommer att komma igång igen, och det kommer troligtvis komma en hel del förändringar vad gäller innehåll, format etc. framöver.
4) Serieskolan har varit igång nu några år. Vad tycker du har varit det viktigaste som den uträttat?Skolan har hjälpt till att lyfta fram en ny generation svenska serieskapare. De flesta av dem som gått på skolan är fortfarande unga och i början av sina respektive karriärer, men jag kan verkligen känna hur antalet personer som på hel- eller deltid ägnar sig åt att skapa tecknade serier konstant ökar. Alla blir visserligen inte serieskapare. Vissa startar förlag, andra blir redaktörer, journalister med mera, men antalet personer som arbetar med serier ökar konstant, och det gör att konstarten tecknade serier blir mer och mer livfull, intressant och relevant.
5) Efter böckerna om hur svarta människor och djävulen porträtteras i serier, har du något nytt bokprojekt på gång?Alltid! Jag har alltid minst tre böcker på gång i min dator. Just nu kom jag precis med boken
Manga! Japanska serier och skaparglädje, på Seriefrämjandets förlag, och nästa bok för mitt amerikanska förlag kommer att handla om judar i tecknade serier. Jag har även ett par dummys på böcker ute till påseende hos ett par förlag, så det kan komma att bli mycket mer att ta tag i inom kort. Det enda som saknas är tid ...