Staffars Seriers Blog: Citys seriesida

07 mars 2008

Citys seriesida

Jag läste på Vassa Eggen om att City har bytt dress något som gått mig helt förbi då jag fick nog av tidningens självgoda politiska korrekthetsdryghet. Bra kolumnister och en rolig serie var inte nog för mig att göra ansträngningen att plocka på mig tidningen på väg till jobbet även om det låg i sätet bredvid. Nåja, i sin analys av tidningen så skriver Eggen bland annat om de som måste förbättras och det som framför allt gjorde mig nyfiken var "Bättre serier (de är bedrövligt amatörmässiga)" vilket tyder på att de plockat upp nya serier för tidigare hade två serier som definitivt inte går att beskriva så (Liberty Meadows och ytterligare en som jag har för mig var Pooch Café).

Det första som slår mig när jag kollar på seriesidan är att City struntar att skriva ut namnet på serieskaparna vilket är direkt uselt och som de verkligen borde skämmas att de inte gör. Det gör att man missar att seriesidan idag består av fyra stycken svenska strippserier varav tre är gjorda kvinnor vilket verkligen är unikt. DNs seriesida är väl den som kommer närmast med sin blandning av svenska och norska serier men de har inte lika många kvinnliga serieskapare. Jag kan inte påminna mig om att jag sett någon seriesida som tidigare haft den könsfördelningen vilket är skoj.

Sedan så förstår jag vad Vassa Eggen menar med amatörmässigt för de är inga mogna talanger som finns där. Däremot tror jag att tre av dom har alla möjligheter att bli något riktigt skoj om de får finnas kvar på sidan och utvecklas. Teckningsmässigt är stilen lite väl spretig även om det på sina håll är något som borde behållas.

Däremot är väl tiden ute för Max Gustavssons Samir som inte är särskilt rolig utan verkar snarast vara gjord av någon som förläst sig på Janne Lundströms "Det roligas teknik" men missat att man måste vara rolig och det är inte Gustavsson utan skämten telegraferas från början och är så uppenbara att det här skulle inte lämnat högstadietidningen skämtsida. Däremot måste jag erkänna att serien passar in bland det som drev mig från tidningen i första läget så det finns en viss logik att ha den på seriesidan även om den skulle ryka direkt om jag fick råda.

Life's a Bitch av Emelie Wedhäll har tidigare publicerats i Rocky Magasinet på tiden när den publicerade serier. Jag har alltid varit lite svag för hennes brutalhumor och hennes spretiga teckningsstil. Frågan är hur mycket den håller när man läser en stripp per dag gentemot välkommet avbrott i en tidskrift. Lyckas Wedhäll att utvecklas så kan det här bli en riktigt skoj serie.

Biller av Malin Biller har förekommit lite här och var de senaste året och är någon som jag tror mår bra av att få göra serier regelbundet. Även här finns det en potential för riktigt skojiga serier om hon får fortsätta göra serier. Hennes teckningsstil är nog den som är minst "amatörmässig" om man får låna det uttrycket. Det gäller för henne att balansera det groteska med lite varmare humor för att kunna fortsätta utvecklas.

Pet & Panty av Mim Sörensson är likt Samir långköraren på seriesidan nu. Jag tycker den har utvecklas fint även humor i de strippar jag kollat på sistone har lite blivit lite enkel men kompenseras av en rätt skön avsnoppande attityd. De gör och säger vad de vill och framför allt så finns det inte riktigt en sanning i serien vilket gör den så oerhört mycket bättre än Samir.

Mitt råd för att förbättra seriesidan till Michael Nestius är att dumpa Samir och köp in en riktig storstjärna (gärna en svensk serie som folk har hört talas om eller en riktig serieklassiker) för att ankra upp sidan. Låt sedan tjejerna utvecklas i lugn och ro men se för i helvete till att skriva ut namnen på serieskaparna.