Mats kamp - ett album som knockade mig

Genom strategisk placering av butiken nära Galagos högkvarter så kom jag över förhandsex av Mats Jonssons nya album, Mats Kamp. När jag kom halvvägs var jag tvungen att lägga undan albumet en stund och samla mig. Sällan har jag blivit så berörd av någon kulturyttring, vare sig serie, prosa eller film. Jag måste erkänna att efter att ha läst väldigt mycket serier så är jag lite blasé. Det krävs något extra för att krypa under skinnet på mig och det finns det här.

Mats och jag delar sorgen över Robert Weichbrodts bortgång och i det här albumet så skildrar Mats väldigt fint vem han var som person. Upplevelsen får mig att känna en enorm saknad efter Robert samtidigt som jag känner en enorm glädje över att en person som just Robert tyckte mycket om (han var oerhört stolt över att finnas med i Hey, Princess) gör honom heder i ett seriealbum. Det känns oerhört passande och gör samtidigt att jag kommer väldigt nära och kan inte riktigt ha försäljardistans till den vilket känns oerhört skönt och befriande. Jag får vara en vanlig läsare igen.


Men detta är en bok om Mats och hans liv och det finns betydligt mer i albumet som jag tror får andra personer att minnas. Bl.a. är livet kring den legendariska Zombie Bar skildrat, både dess uppgång och fall. Över huvud taget känns det som om de som älskade Hey, Princess kommer att tycka om den här samtidigt som pappaperspektivet gör den väldigt allmängiltig. Pappadelen i boken känns som en väldigt bra handledning i svårigheterna och glädjeämnena i att bli far. Nästan så jag tycker att alla mödravårdscentraler borde dela ut den till förstagångspappor "här det här är vad som väntar, lär dig undvika misstagen".


Hey, Princess betraktas lite som en av de viktigaste 90-talsromanerna om livet i en subkultur i Stockholm. Mats kamp är som sagt betydligt bredare än så och har potential att bli en av de böckerna som definierar den tid vi lever i. Mats kämpar med att få livspusslet att gå ihop dvs dagis, jobb och familjeliv samtidigt som man vill underhålla sina intressen och sina vänner. Det är inte lätt och det går inte alltid och dragkampen tär på människor. Allt detta är skildrat med en stor dos humor och självdistans.

Jag måste erkänna att jag alltid haft en viss distans till Mats serier. Inte så att jag tycker illa om dom, de är bra och han är en betydligt bättre tecknare än vad hans rykte gör gällande men den värld han beskriver har oftast varit för långt borta från min egen verklighet. Men i den här boken så delar jag väldigt mycket erfarenheter med honom vilket lyfter fram för mig vilken otroligt stark berättare han är. Han har en förmåga att med väldigt få rutor måla upp scen som väldigt träffsäkert säger väldigt mycket. Det gör att det är en väldigt matig upplevelse att läsa boken.

Även om jag inte alltid läste hela hans politiska analyser (eller för den delen delade alla) så uppskattar jag att de finns med. De är gjorda med passion och tanke och gör boken personlig. Vi får ut mer av vad som driver personen Mats Jonsson snarare än seriefiguren genom dom och det är för mig alltid intressant. Är alltid svag för när serieskapare kommenterar sina egna serier och detta kan nog sägas vara en variant av det.

Slutligen så måste jag säga att detta är nog Mats absolut bästa album hitintills och att alla de som ratat honom tidigare pga aversion mot hans teckningar bör ta en ny titt på detta album.

Vi kommer att hålla en signering med honom i september (datum kommer när vi hittat en tid som passar oss båda).

Uppdatering:
Signering med Mats blir torsdagen den 15 september kl 17
Välkomna in då