Jag blev uppringd i går av någon representant för Tradera i går då de har en auktion på det första numret av Kalle Anka & Co och det hade nått det ett väldigt högt pris. Tyvärr så kan jag inte särskilt mycket om begagnade serier och jag lägger inte auktionspriser på minnet tyvärr men jag kunde tala om för Tradera-killen att det var en rätt unik auktion de hade. Jag noterar idag att de är rätt duktig med att få ut nyheten i pressen. DN skriver om det idag och jag misstänker att fler tidningar kommer att plocka upp nyheten och dessutom noterar att de har fler fina första nummer till auktion. Lite otaktiskt kan man tycka att slänga upp allt på en gång. Det borde ju innebära att man inte får ut lika mycket som man annars skulle få. Fast är man samlare har man möjlighet att fynda lite
Auktionen avslutas imorgon straxt innan nio. Högsta budet är just nu 80.000 vilket är respektabelt men inte över sig. Misstänker att den kommer att stiga iväg lite nu efter DN publiceringen.
31 maj 2008
30 maj 2008
Jobbigt med anime ibland
Det är nästan en gästbloggning av min värdinna i Japan, Dr Karin. Hon har fattat tycke för nyheter från Japan och efter att jag varit där så uppmärksammar hon när japanska tidningar skriver om manga och anime. Vi tyckte det var lite kul att skriva något ihop även om det blir i varsin del. Nästa gång skriver nog tillsammans på något sätt.
*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*
Nu har Japan hamnat i rejält blåsväder. En manga (JoJo´s bizarre adventures) som blev omgjord till animé har orsakat enorma rabalder i muslimska världen då det i filmen finns med en snutt när en skurk tar fram koranen och studerar den och sedan beordrar mord på några snubbar.
Muslimerna är ursinniga och anser att scenen antyder att man blir skurk/terrorist genom att läsa koranen. (Jag förstår inte hur de kan dra de slutsatserna?)
De kräver en ursäkt.
Japanska bolaget och deras anställda ber om ursäkt och säger att det var ett litet misstag.
Översatt från hemsidan där nyheten står: ”Vare sig originalserien eller den filmade versionen menade att behandla muslimer som skurkar. Men resultatet blev att muslimerna blev förolämpade.”
Tydligen gick det till på följande sätt: de ville ha en arabisk bok med i serien så en tecknare av filmen gick till biblioteket och lånade en bok. Boken råkade bli koranen.
Jag är inte förvånad. Då japanerna inte ens kan förstå engelska (se Engrish så fattar du vad jag menar): hur tusan skall dom kunna förstå arabiska?
Tilläggas kan att sekvensen ifråga finns även i mangan men där går det inte att identifiera vad det är för bok som personen läser bara att det är någon pseudoarabisk font. Jag måste erkänna att jag inte läst mangan då den tillhör en genre (Fighting manga) som jag inte tycker är särskilt intressant och som vi sluppit i den svenska mangautgivningen. Jojos Bizarre Adventure är en fighting manga som går ut på att huvudfiguren skall slåss mot diverse konstiga motståndare som en mangans Mortal Kombat. Visserligen kan man säga att de senare delarna av Dragon ball lider av det här men där finns fortfarande någon typ av handling. Trots att den är utgiven i USA (med början från den trettonde japanska volymen) så har vi aldrig tagit in den till butiken då även större klassiker i den här genren som Fist of the North Star har inte sålt. “Varför skall man läsa om sådan som man kan spela” verkar svenska fans tycka.
*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*=*
Nu har Japan hamnat i rejält blåsväder. En manga (JoJo´s bizarre adventures) som blev omgjord till animé har orsakat enorma rabalder i muslimska världen då det i filmen finns med en snutt när en skurk tar fram koranen och studerar den och sedan beordrar mord på några snubbar.
Muslimerna är ursinniga och anser att scenen antyder att man blir skurk/terrorist genom att läsa koranen. (Jag förstår inte hur de kan dra de slutsatserna?)
De kräver en ursäkt.
Japanska bolaget och deras anställda ber om ursäkt och säger att det var ett litet misstag.
Översatt från hemsidan där nyheten står: ”Vare sig originalserien eller den filmade versionen menade att behandla muslimer som skurkar. Men resultatet blev att muslimerna blev förolämpade.”
Tydligen gick det till på följande sätt: de ville ha en arabisk bok med i serien så en tecknare av filmen gick till biblioteket och lånade en bok. Boken råkade bli koranen.
Jag är inte förvånad. Då japanerna inte ens kan förstå engelska (se Engrish så fattar du vad jag menar): hur tusan skall dom kunna förstå arabiska?
Tilläggas kan att sekvensen ifråga finns även i mangan men där går det inte att identifiera vad det är för bok som personen läser bara att det är någon pseudoarabisk font. Jag måste erkänna att jag inte läst mangan då den tillhör en genre (Fighting manga) som jag inte tycker är särskilt intressant och som vi sluppit i den svenska mangautgivningen. Jojos Bizarre Adventure är en fighting manga som går ut på att huvudfiguren skall slåss mot diverse konstiga motståndare som en mangans Mortal Kombat. Visserligen kan man säga att de senare delarna av Dragon ball lider av det här men där finns fortfarande någon typ av handling. Trots att den är utgiven i USA (med början från den trettonde japanska volymen) så har vi aldrig tagit in den till butiken då även större klassiker i den här genren som Fist of the North Star har inte sålt. “Varför skall man läsa om sådan som man kan spela” verkar svenska fans tycka.
Affischer uppföljning
Flera förlag har kontaktat mig och erbjudit att skicka till oss vilket jag tycker är oerhört kul så om någn vecka eller så kommer vi att ha lite fräschare utsmyckning i skylten och på andra ställen i butiken förhoppningsvis.
Utekontor
Eller vad skönt det är med trådlöst nätverk.
Har temporärt flyttat ut min arbetsplats då det är lite för lugnt i butiken och lite för vackert väder. Det märks inte minst av vår grannar reklamkontoret som av någon anledning tar alla sina mobilsamtal ute i det fria idag. Tror inte att jag har sett någon av dom så här mycket på flera månader, kanske till och med sedan förra sommaren.
Högen av manga ni ser till höger om datorn är veckans Yaoi-hög, skall fixa i ordning den och sedan skall jag ge mig på baksidan av fakturan. Börjar ju bli dags för prenumerantutskick.
Har temporärt flyttat ut min arbetsplats då det är lite för lugnt i butiken och lite för vackert väder. Det märks inte minst av vår grannar reklamkontoret som av någon anledning tar alla sina mobilsamtal ute i det fria idag. Tror inte att jag har sett någon av dom så här mycket på flera månader, kanske till och med sedan förra sommaren.
Högen av manga ni ser till höger om datorn är veckans Yaoi-hög, skall fixa i ordning den och sedan skall jag ge mig på baksidan av fakturan. Börjar ju bli dags för prenumerantutskick.
29 maj 2008
Godbitar från senaste leveransen
Previews kom in den här veckan så prenumerantutskicket går iväg i början på nästa vecka, förmodligen tisdag.
Största serien den här veckan är det nya Hellboyalbumet Darkness Calls som är det första av de officiella som inte är tecknat av Mignola utan av den fullgoda ersättaren Duncan Fegredo. Det är rätt snarlikna teckningar och jag är imponerad över hur nära Fegredo kommer Mignola-stilen.
Annars ser jag hemskt mycket fram emot att få läsa What It Is Hc av Lynda Barry. Det ser ut som en färgexplosion och påminner väldigt mycket om Julie Doucets senare grejor men samtidigt är det otvivelaktigt Barry ut i fingerspetsarna.
DCs stora eventminiserie Final Crisis 1 är äntligen här och den verka hålla för de förväntningar som det innebär med Grant Morrison som författare. Det är på tiden att en miniserie av den här typen är läsriktigt och för sin genre, riktigt bra.
http://www.blogger.com/img/gl.link.gif
En av våra favoritserier de senaste åren kommer med en enorm samlingsutgåva. True Story Swear To God Archives Tp Vol 01 innehåller alla de självpublicerade numren av serien varav två tredjedelar har samlats tidigare i album. Den här volymen innehåller 6 tidningar som aldrig tidigare har blivit samlat och som förmodligen inte kommer att komma att samlas på annat sätt vilket är lite surt. Varmt rekommenderad är serien i alla fall.
Som vanligt hittar du hela listan på senaste-sidan.
Största serien den här veckan är det nya Hellboyalbumet Darkness Calls som är det första av de officiella som inte är tecknat av Mignola utan av den fullgoda ersättaren Duncan Fegredo. Det är rätt snarlikna teckningar och jag är imponerad över hur nära Fegredo kommer Mignola-stilen.
Annars ser jag hemskt mycket fram emot att få läsa What It Is Hc av Lynda Barry. Det ser ut som en färgexplosion och påminner väldigt mycket om Julie Doucets senare grejor men samtidigt är det otvivelaktigt Barry ut i fingerspetsarna.
DCs stora eventminiserie Final Crisis 1 är äntligen här och den verka hålla för de förväntningar som det innebär med Grant Morrison som författare. Det är på tiden att en miniserie av den här typen är läsriktigt och för sin genre, riktigt bra.
http://www.blogger.com/img/gl.link.gif
En av våra favoritserier de senaste åren kommer med en enorm samlingsutgåva. True Story Swear To God Archives Tp Vol 01 innehåller alla de självpublicerade numren av serien varav två tredjedelar har samlats tidigare i album. Den här volymen innehåller 6 tidningar som aldrig tidigare har blivit samlat och som förmodligen inte kommer att komma att samlas på annat sätt vilket är lite surt. Varmt rekommenderad är serien i alla fall.
Som vanligt hittar du hela listan på senaste-sidan.
26 maj 2008
Avsaknad av bra affischer
Jag ägnade lite tid och kärlek åt vårat skyltfönster idag. Tog bort och la till och flyttade om lite i vår skyltning. Framför allt så ändrade jag de två affischer som vi har i ovanfönstret. Det är lite bökigt att komma åt där. Dels måste man rensa skylten så att man kommer in med en pall eller stege och så är det inte särskilt bekvämt. Nu var det verkligen två gamla trotjänare som har suttit uppe alldeles för länge som fick stryka på foten. Jag tog bort Donjon-affischen och något vi fick vid lanseringen av Yu-Gi-Oh i Sverige (som sagt vi byter inte de här affischerna särskilt ofta).
Det var dock svårare att hitta något att ersätta dom med då vi får rätt usla affischer, billigt kommersiellt skräp som ser ut som dåliga tidningsannonser ungefär. Vi får en del bra och snygga också huvudsakligen från DC men de har fel format för vårt fönster utan passar betydligt bättre bredvid nyinkommetstället. Nu blev det en affisch för Hjälp som redan nu är gammal och så beskar jag en affisch för Adrian Tomines Short Comings problemet där att den har vi haft i dörren en längre tid så nu behöver vi byta ut dörraffischen också men det är lättare då det är större yta. Det smartaste jag gjorde tyckte jag själv var att beskära dust covern till en av Complete Peanuts-volymerna (vi hade fått extra, inga album skadades i tillverkningen av den affischen).
Det stör mig oerhört att vi har så svårt att få bra affischer. Jag skulle hemskt gärna sätta upp en för Yotsuba, Death Piglet, Medley, Anima eller för den delen Optimal-utgivningen, eller något annat aktuellt svenskt album men de existerar inte egentligen. Så se det här som ett litet upprop till alla som publicerar seriealbum på svenska. Ge oss en affisch (snygg, ren och säljande) så sätter jag upp den och gör reklam för ert album (i åratal)
Det var dock svårare att hitta något att ersätta dom med då vi får rätt usla affischer, billigt kommersiellt skräp som ser ut som dåliga tidningsannonser ungefär. Vi får en del bra och snygga också huvudsakligen från DC men de har fel format för vårt fönster utan passar betydligt bättre bredvid nyinkommetstället. Nu blev det en affisch för Hjälp som redan nu är gammal och så beskar jag en affisch för Adrian Tomines Short Comings problemet där att den har vi haft i dörren en längre tid så nu behöver vi byta ut dörraffischen också men det är lättare då det är större yta. Det smartaste jag gjorde tyckte jag själv var att beskära dust covern till en av Complete Peanuts-volymerna (vi hade fått extra, inga album skadades i tillverkningen av den affischen).
Det stör mig oerhört att vi har så svårt att få bra affischer. Jag skulle hemskt gärna sätta upp en för Yotsuba, Death Piglet, Medley, Anima eller för den delen Optimal-utgivningen, eller något annat aktuellt svenskt album men de existerar inte egentligen. Så se det här som ett litet upprop till alla som publicerar seriealbum på svenska. Ge oss en affisch (snygg, ren och säljande) så sätter jag upp den och gör reklam för ert album (i åratal)
Södermalmsnytt
Jag måste ge mig ut och se om jag kan hitta en papperskopia av Södermalmsnytt att hämta. Det är en Toon town-artikel som gjordes när jag var på resa så det är Håkan som medverkar inklusive foto. Behöver något nytt att sätta upp på muggen för att stressa honom lite.
23 maj 2008
Lönehelg
Det märks att en hel del har fått lön idag. Mycket intensivare än tidigare i veckan och jag som fortfarande lider av viss jetlag. Kul under alla omständigheter då jag trivs med lite mer fart och när det händer lite även om det var rätt skönt att få lite mjukstart. Det mesta av det som blivit liggande under de två veckor jag har varit borta har jobbats undan. Jag har till och med lyckats skylta om på bordet inne i butiken. Det som är kvar är att skylta om i fönstret, ett par mail som behövs besvaras samt att göra en väldig massa reorders på det som sålts under min frånvaro som är kvar. Känns som om läget är under kontroll.
Vad som har varit extra skoj är att det har varit roliga människor som har varit inne idag och flera som undrat hur det varit på resan (alldeles underbart). Fast jag uppskattar väldigt mycket att Håkan fortsätter att ställa upp och jobbar imorgon så jag får en chans att komma i ordning i hemmet.
En massa serier att läsa dessutom inklusive den nya Vertigo-serien House of Mystery som jag tycker såg spännande ut. Det har äntligen kommit in lite manga efter ett par veckors stiltje varav flera som jag följer. Det blir trevlig helgsysselsättning.
Vad som har varit extra skoj är att det har varit roliga människor som har varit inne idag och flera som undrat hur det varit på resan (alldeles underbart). Fast jag uppskattar väldigt mycket att Håkan fortsätter att ställa upp och jobbar imorgon så jag får en chans att komma i ordning i hemmet.
En massa serier att läsa dessutom inklusive den nya Vertigo-serien House of Mystery som jag tycker såg spännande ut. Det har äntligen kommit in lite manga efter ett par veckors stiltje varav flera som jag följer. Det blir trevlig helgsysselsättning.
22 maj 2008
Godbitar från senaste leveransen
efter en alltför kort vistelse i japan (som jag skrivit lite om här) så är jag tillbaka i selen med allt vad det heter av leveranser och annat. Håkan har skött butiken exemplariskt och skall ha ett stort tack.
Det är en mager leverans som hälsade mig välkommen tillbaka till verkligheten men lite kul saker fanns det i den
Pendragon Gn Merchant Of Death är ännu en adaption av en fantasyroman till serier men den här gången är adaptionen gjord av Finder-skaparskan Carla Speed McNeil vilket gör den oerhört intressant och den ser väldigt mycket ut som en Finder-historia vilket får mig att vilja läsa den här boken.
För er som vill veta mer om Hellboy-världen så har Dark Horse släppt Hellboy Companion Tp som innehåller väldigt mycket information om skurkar och annat.
Jag känner inte till Prisoner Of The Stars Tp eller dess skapare Alonso Font men när jag bläddrade i den blev jag väldigt sugen på att läsa den. Det här påminnde väldigt mycket om sådant som Horst körde i Tung Metal och teckningsstilen påminner väldigt mycket om Jean Girouds med lite Altuna inslängd. Känns riktigt kul att få läsa något nytt i den här SF-genre, det var några år sedan sist.
En annan bok som jag blev väldigt sugen på att läsa trots att jag inte känner till något var Dash Shaws Bottomless Belly Button som är en 720 sidor tjock tegelsten. Riktigt spännande ser den ut att vara dessutom.
Fast när vi ännu är inne på nostalgi så måste jag givetvis ta upp Jules Fieffer Explainers Hc som är den första volymen av hans klassiska Village Voice-serier. Den här volymen täcker 1956-66 och är mycket läsning för pengarna. Dessutom kan man säga att Complete Peanuts 1967-68 är lite av en systerserie (eller är det tvärtom) . Vi har i alla fall äntligen lyckats hitta ett ställe så att vi kan få den bokserien i någorlunda tid så nu skall det rulla på enligt Fantagraphics utgivningsschema.
/Staffan
Det är en mager leverans som hälsade mig välkommen tillbaka till verkligheten men lite kul saker fanns det i den
Pendragon Gn Merchant Of Death är ännu en adaption av en fantasyroman till serier men den här gången är adaptionen gjord av Finder-skaparskan Carla Speed McNeil vilket gör den oerhört intressant och den ser väldigt mycket ut som en Finder-historia vilket får mig att vilja läsa den här boken.
För er som vill veta mer om Hellboy-världen så har Dark Horse släppt Hellboy Companion Tp som innehåller väldigt mycket information om skurkar och annat.
Jag känner inte till Prisoner Of The Stars Tp eller dess skapare Alonso Font men när jag bläddrade i den blev jag väldigt sugen på att läsa den. Det här påminnde väldigt mycket om sådant som Horst körde i Tung Metal och teckningsstilen påminner väldigt mycket om Jean Girouds med lite Altuna inslängd. Känns riktigt kul att få läsa något nytt i den här SF-genre, det var några år sedan sist.
En annan bok som jag blev väldigt sugen på att läsa trots att jag inte känner till något var Dash Shaws Bottomless Belly Button som är en 720 sidor tjock tegelsten. Riktigt spännande ser den ut att vara dessutom.
Fast när vi ännu är inne på nostalgi så måste jag givetvis ta upp Jules Fieffer Explainers Hc som är den första volymen av hans klassiska Village Voice-serier. Den här volymen täcker 1956-66 och är mycket läsning för pengarna. Dessutom kan man säga att Complete Peanuts 1967-68 är lite av en systerserie (eller är det tvärtom) . Vi har i alla fall äntligen lyckats hitta ett ställe så att vi kan få den bokserien i någorlunda tid så nu skall det rulla på enligt Fantagraphics utgivningsschema.
/Staffan
21 maj 2008
Maj är ingen bra månad för seriehandlare
En av de få amerikanska kollegor som jag har haft kontakt med, Rory Root, gick bort i dagarna i komplikationer efter en bråckoperation. Rory var en gentleman ut i fingerspetsarna, positiv och välvillig och till skillnad från flera av sina kollegor så saknade han hävdelsebehov vilket gjorde att han tyckte om att prata med alla. Från vad jag kunnat bedöma så var han den seriehandlare som flest personer respekterade och då menar jag allt från kollegor till serieskapare till förlagsfolk till bibliotekarier till vanliga läsare.
Hans butik, Comic Relief i Berkley; California, har under många år varit en inspiration för vart jag vill komma med Staffars. På något sätt fanns det ett släktskap i attityden till serier och serieförsäljning mellan oss även om jag är den första att erkänna att Comic Relief är den bättre butiken i det sammanhanget. Det är en stor besvikelse att jag själv aldrig fick komma dit och skaka hand med honom och förhoppningsvis sitta och prata över en bit mat. Det glädjer mig att butiken kommer att leva kvar och med tanke på vilken vikt Root satte på att träna sin personal och dessutom instiftandet av enkla men goda rutiner för allt gör att jag tror att den kommer att leva länge utan honom. Det är hans livsverk värt.
Hans butik, Comic Relief i Berkley; California, har under många år varit en inspiration för vart jag vill komma med Staffars. På något sätt fanns det ett släktskap i attityden till serier och serieförsäljning mellan oss även om jag är den första att erkänna att Comic Relief är den bättre butiken i det sammanhanget. Det är en stor besvikelse att jag själv aldrig fick komma dit och skaka hand med honom och förhoppningsvis sitta och prata över en bit mat. Det glädjer mig att butiken kommer att leva kvar och med tanke på vilken vikt Root satte på att träna sin personal och dessutom instiftandet av enkla men goda rutiner för allt gör att jag tror att den kommer att leva länge utan honom. Det är hans livsverk värt.
Mitt nörderi i Sapporo
Åter på jobbet efter en fantastisk vistelse i Japan. Det var inte så mycket tid till seriebesök då min värdinna inte var särskilt intresserad av sådant men en eftermiddag tog jag och besökte det jag hittade av Sapporos mangabutiker. Först ut var bokhandelnskedjan Kitakun (ok alla japanska stavningar kommer att vara felaktiga och suspekta, bara så ni vet). Mycket trevlig bokhandel med stort sortiment av manga. Jag gick inte in på flickavdelningen men det jag såg var välsorterat och ordnat. Dessutom uppskattade jag oerhört den lugna stämning som var i butiken, extra mycket efter att ha kommit från kakafonin på Yodobashi som är ett stort elektronikvaruhus där allting pratar med en. Jag letade efter avdelning för lite mer mogna verk men det enda jag hittade var en avdelning med klassiker. Jag blev väldigt glad över att se att de gett ut en av mig mycket saknad manga, Kamui, i fina tjocka och lite större utgåvor. Det var lite ledsamt att se hur mycket som finns oöversatt av den serien som håller god Lone Wolf & Cub klass. Köpte en volym av den vilket visade bli mitt enda mangainköp under den här resan.
Därefter letade jag upp en butik för begagnade mangor som en kund rekommenderat. Bredvid den fanns flera tre andra butiker i ett och samma hus så jag gick in dit först. Den första butiken fick mig att rodna. Det började med att porrmangan låg direkt innanför dörren och sedan när man gick lite längre in i butiken så låg Doujinshi-tidningarna framme med den enda dåligt tecknade flickan efter den andra i vad som såg ut att vara väldigt obekväma ställningar. Den surrealistiska bilden av det kompletterades med ett gäng japanska skolflickor i sjömanskostymer stog och tjöt av glädje över något visst pornografisk dojinshi med någon flicka de kände igen. Här i den här butiken för första gången som jag såg de japanska otaku som man hört talas om. Likt stereotyper ur mangor gick de och stirrade med rätt tomma ögon bland hyllorna.
Gick vidare till nästa butik som var en mer välförsedd mangabutik men som även den hade stor mängd erotisk manga. Gillade den lite bättre rent allmänt. Den var större och hade betydligt större bredd i sortimentet. Här hittade jag även den enda dockan som jag själv var intresserad av av att köpa. En Yotsuba-docka men tyvärr verkade den inte vara till försäljning och ingen av personalen pratade engelska. Det var här jag kom till insikt om hur lite av mangan det är just nu som verkligen ser ut att vara unika läsupplevelser. Yotsuba&! är en av de få mangor som är undantaget. Intressant också Gunslinger Girl verkade medvetet sticka ut annars såg det väldigt ospännande ut. Till och med en manga som Genshinken som jag tycker bra om hade omslag som ledde bort blicken för mig så det är nog rätt troligt att jag missade en del av det som jag ville titta efter.
Gick inte upp till den tredje butiken i det här huset då den verkade vara en shojobutik med mycket yaoi och det roade mig inte särskilt. Gick in i antikvariatet i stället och här hittade jag fler mangor som jag kunde tänka mig att köpa än på de övriga butikerna. Bra priser dessutom. Här var för övrigt det enda stället som jag såg Rumiko Takahashis mangor vilket förvånade mig lite. Det kan vara så enkelt att det är mellan boksläpp i Japan men jag trodde ändå att Inu-Yasha borde vara något som skulle vara lätt att hitta. Lite förvånande kändes det då jag såg andra titlar som jag kände igen som jag hade intrycket av var betydligt mindre populära.
Slutligen gick jag in på Mandarake som härskade över ett helt våningsplan i ett varuhus. Jag måste säga att förutom den stora bokhandeln så var det här den butik som jag kände mig mest hemma i och som det var roligast att gå runt att titta i då de hade en hel del klassiska leksaker och mangor att titta i. Tyvärr var min plånbok inte tillräckligt stor för annars skulle jag ha köpt en cell från en Ghibli-film eller möjligtvis en stor kylanordning för dricka i form av R2D2 (mycket cool). Dessutom sålde de en del riktigt gammal manga från 50-talet bakom en glasdisk och det var rätt skoj att se.
Slutligen gick jag in på ett annat stort varuhus (glömde öronpropparna) och köpte en del plush-figurer från Ghibli-filmerna så nu har jag äntligen min kattbuss och min Kiki-katt.
När jag kom hem från japan så läste jag lite bland serienyheterna och såg bland annat en rapport om att mangaförsäljning har gått ned i Japan och utifrån det jag sett så förstår jag det. Det saknas förnyelse i mangan, efter Dragon Ball har vi inte sett något nytt sticka fram. Yotsuba&! är ett undantag och intressant nog så skyltades den upp rejält på alla ställena som jag såg. Till och med den lilla kiosken på tågstationen hade alla sju böckerna av Yotsuba till försäljning vilket jag inte noterade på något annat (men så såg de alla likadana ut också). Naruto var givetvis stort och fanns mycket på alla ställen annars var det lite för oss udda titlar som Baki the Grappler som verkade finnas överallt och i mängd.
När det gäller leksaker så hittade jag inte någon riktigt bra butik med stort sortiment i Sapporo, skulle inte förvåna mig om det fanns så mycket letade jag inte men av det jag fann så märktes det att så mycket fanns inte bland mainstreamen på de stora varuhusen. Ghibli, Godzilla, Ultraman, Gundam och Keroro var det som dominerade där. Lite förvånad att se en hel del Evangelion fortfarande då jag trodde dess storhetstid var förbi.
Jag hade utöver den här eftermiddagen en otroligt trevlig vistelse i Japan och det är något märkligt med att komma hem och upptäcka hur den stad man lever i och tycker är hur trevlig som helst känns väldigt ogin och otrevlig. Snudd på oartig skulle man kunna säga och det bara efter knappa två veckor. Märkligt sådant där. Nåja, förhoppningsvis tar jag mig till Sapporo i höst igen skall se om jag inte lyckas hitta mer nörderier då.
Därefter letade jag upp en butik för begagnade mangor som en kund rekommenderat. Bredvid den fanns flera tre andra butiker i ett och samma hus så jag gick in dit först. Den första butiken fick mig att rodna. Det började med att porrmangan låg direkt innanför dörren och sedan när man gick lite längre in i butiken så låg Doujinshi-tidningarna framme med den enda dåligt tecknade flickan efter den andra i vad som såg ut att vara väldigt obekväma ställningar. Den surrealistiska bilden av det kompletterades med ett gäng japanska skolflickor i sjömanskostymer stog och tjöt av glädje över något visst pornografisk dojinshi med någon flicka de kände igen. Här i den här butiken för första gången som jag såg de japanska otaku som man hört talas om. Likt stereotyper ur mangor gick de och stirrade med rätt tomma ögon bland hyllorna.
Gick vidare till nästa butik som var en mer välförsedd mangabutik men som även den hade stor mängd erotisk manga. Gillade den lite bättre rent allmänt. Den var större och hade betydligt större bredd i sortimentet. Här hittade jag även den enda dockan som jag själv var intresserad av av att köpa. En Yotsuba-docka men tyvärr verkade den inte vara till försäljning och ingen av personalen pratade engelska. Det var här jag kom till insikt om hur lite av mangan det är just nu som verkligen ser ut att vara unika läsupplevelser. Yotsuba&! är en av de få mangor som är undantaget. Intressant också Gunslinger Girl verkade medvetet sticka ut annars såg det väldigt ospännande ut. Till och med en manga som Genshinken som jag tycker bra om hade omslag som ledde bort blicken för mig så det är nog rätt troligt att jag missade en del av det som jag ville titta efter.
Gick inte upp till den tredje butiken i det här huset då den verkade vara en shojobutik med mycket yaoi och det roade mig inte särskilt. Gick in i antikvariatet i stället och här hittade jag fler mangor som jag kunde tänka mig att köpa än på de övriga butikerna. Bra priser dessutom. Här var för övrigt det enda stället som jag såg Rumiko Takahashis mangor vilket förvånade mig lite. Det kan vara så enkelt att det är mellan boksläpp i Japan men jag trodde ändå att Inu-Yasha borde vara något som skulle vara lätt att hitta. Lite förvånande kändes det då jag såg andra titlar som jag kände igen som jag hade intrycket av var betydligt mindre populära.
Slutligen gick jag in på Mandarake som härskade över ett helt våningsplan i ett varuhus. Jag måste säga att förutom den stora bokhandeln så var det här den butik som jag kände mig mest hemma i och som det var roligast att gå runt att titta i då de hade en hel del klassiska leksaker och mangor att titta i. Tyvärr var min plånbok inte tillräckligt stor för annars skulle jag ha köpt en cell från en Ghibli-film eller möjligtvis en stor kylanordning för dricka i form av R2D2 (mycket cool). Dessutom sålde de en del riktigt gammal manga från 50-talet bakom en glasdisk och det var rätt skoj att se.
Slutligen gick jag in på ett annat stort varuhus (glömde öronpropparna) och köpte en del plush-figurer från Ghibli-filmerna så nu har jag äntligen min kattbuss och min Kiki-katt.
När jag kom hem från japan så läste jag lite bland serienyheterna och såg bland annat en rapport om att mangaförsäljning har gått ned i Japan och utifrån det jag sett så förstår jag det. Det saknas förnyelse i mangan, efter Dragon Ball har vi inte sett något nytt sticka fram. Yotsuba&! är ett undantag och intressant nog så skyltades den upp rejält på alla ställena som jag såg. Till och med den lilla kiosken på tågstationen hade alla sju böckerna av Yotsuba till försäljning vilket jag inte noterade på något annat (men så såg de alla likadana ut också). Naruto var givetvis stort och fanns mycket på alla ställen annars var det lite för oss udda titlar som Baki the Grappler som verkade finnas överallt och i mängd.
När det gäller leksaker så hittade jag inte någon riktigt bra butik med stort sortiment i Sapporo, skulle inte förvåna mig om det fanns så mycket letade jag inte men av det jag fann så märktes det att så mycket fanns inte bland mainstreamen på de stora varuhusen. Ghibli, Godzilla, Ultraman, Gundam och Keroro var det som dominerade där. Lite förvånad att se en hel del Evangelion fortfarande då jag trodde dess storhetstid var förbi.
Jag hade utöver den här eftermiddagen en otroligt trevlig vistelse i Japan och det är något märkligt med att komma hem och upptäcka hur den stad man lever i och tycker är hur trevlig som helst känns väldigt ogin och otrevlig. Snudd på oartig skulle man kunna säga och det bara efter knappa två veckor. Märkligt sådant där. Nåja, förhoppningsvis tar jag mig till Sapporo i höst igen skall se om jag inte lyckas hitta mer nörderier då.
15 maj 2008
Majgenomgången färdig
Vi har lagt upp vår genomgång av maj månads Previewskatalog. Staffan är på semester i Japan, så ni får nöja er med mig och Staffar.
Ett smakprov:
Ett smakprov:
Ambush Bug: Year None #1
Written by Keith Giffen & Robert Loren Fleming
Art by Giffen & Al Milgrom
Cover by J.H. Williams III
On sale July 23 [1 of 6] 32 pg, FC, $2.99 US
Ambush Bug är en misslyckad serieskapare, mest okänd før sin skapelse Keith Giffen. Till och ibland dyker han upp i en eller annan DC-tidning, och känner du redan till honom så plockar du antingen närmast automatiskt dessa utgåvor, eller skyr dom som pesten! Känner du däremot inte till honom så kan den här Crisis- (Identity, Final, etc.) parodin säkerligen vara en utmärkt børjan! Før mer kontakt med fans så kan jag väl bara hänvisa till Ambush Bug Archive!
06 maj 2008
Hej på ett tag
Jag flyger imorgon på en liten resa till Sapporo. I min frånvaro kommer Håkan och Staffar att ta väl hand om er. Förhoppningsvis kommer Håkan även att blogga och gör han det inte får ni gå in till butiken och fråga varför han inte bloggar.
Previewsuppdatering
Nu finns maj månads katalog upplagd i previewsavdelningen. Sista dag för förhandsbokningar är 20:e maj.
02 maj 2008
Godbitar från senaste leveransen
Det var inte i går som det kom ett nytt seriealbum av Neil Gaiman. The Facts in the the case of the depature of Miss Finch är dessutom tecknad av den andra av Gaimans gamla parhästar Michael Zulli (den första är givetvis Dave McKean).
Dororo av Osamu Tezuka är en manga som har vissa likheter med Stan Sakais underbara serier. Här har vi en ronin/svärdsman som vandrar runt och slåss ibland mot demoner. Dessutom måste jag säga att designmässigt är detta förmodligen det snyggaste av alla de Tezukaböcker som har kommit på sistone. Bjuder verkligen in till läsning.
Dc Universe Zero är en introduktion till vad som skall hända i och med Grant Morrisons Final Crisis. Rekommenderad för fans av DC universumet då en gammal idol dyker upp på nytt.
Dave Sims nya serie Glamourpuss har kommit in för de som är intresserad av vad han har haft för sig på sistone.
Slutligen är det kul att notera att Local har kommit in med sitt näst sista nummer. Hoppas att de kan få tummen ur med sista numret rätt snart så att albumet kommer snart. I mitt tycke är det här det bästa som Brian Wood har gjort.
Som vanligt hittar ni hela listan över vad som kommit in på nyinkommet-sidan.
Dororo av Osamu Tezuka är en manga som har vissa likheter med Stan Sakais underbara serier. Här har vi en ronin/svärdsman som vandrar runt och slåss ibland mot demoner. Dessutom måste jag säga att designmässigt är detta förmodligen det snyggaste av alla de Tezukaböcker som har kommit på sistone. Bjuder verkligen in till läsning.
Dc Universe Zero är en introduktion till vad som skall hända i och med Grant Morrisons Final Crisis. Rekommenderad för fans av DC universumet då en gammal idol dyker upp på nytt.
Dave Sims nya serie Glamourpuss har kommit in för de som är intresserad av vad han har haft för sig på sistone.
Slutligen är det kul att notera att Local har kommit in med sitt näst sista nummer. Hoppas att de kan få tummen ur med sista numret rätt snart så att albumet kommer snart. I mitt tycke är det här det bästa som Brian Wood har gjort.
Som vanligt hittar ni hela listan över vad som kommit in på nyinkommet-sidan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)