Mitt nörderi i Sapporo

Åter på jobbet efter en fantastisk vistelse i Japan. Det var inte så mycket tid till seriebesök då min värdinna inte var särskilt intresserad av sådant men en eftermiddag tog jag och besökte det jag hittade av Sapporos mangabutiker. Först ut var bokhandelnskedjan Kitakun (ok alla japanska stavningar kommer att vara felaktiga och suspekta, bara så ni vet). Mycket trevlig bokhandel med stort sortiment av manga. Jag gick inte in på flickavdelningen men det jag såg var välsorterat och ordnat. Dessutom uppskattade jag oerhört den lugna stämning som var i butiken, extra mycket efter att ha kommit från kakafonin på Yodobashi som är ett stort elektronikvaruhus där allting pratar med en. Jag letade efter avdelning för lite mer mogna verk men det enda jag hittade var en avdelning med klassiker. Jag blev väldigt glad över att se att de gett ut en av mig mycket saknad manga, Kamui, i fina tjocka och lite större utgåvor. Det var lite ledsamt att se hur mycket som finns oöversatt av den serien som håller god Lone Wolf & Cub klass. Köpte en volym av den vilket visade bli mitt enda mangainköp under den här resan.

Därefter letade jag upp en butik för begagnade mangor som en kund rekommenderat. Bredvid den fanns flera tre andra butiker i ett och samma hus så jag gick in dit först. Den första butiken fick mig att rodna. Det började med att porrmangan låg direkt innanför dörren och sedan när man gick lite längre in i butiken så låg Doujinshi-tidningarna framme med den enda dåligt tecknade flickan efter den andra i vad som såg ut att vara väldigt obekväma ställningar. Den surrealistiska bilden av det kompletterades med ett gäng japanska skolflickor i sjömanskostymer stog och tjöt av glädje över något visst pornografisk dojinshi med någon flicka de kände igen. Här i den här butiken för första gången som jag såg de japanska otaku som man hört talas om. Likt stereotyper ur mangor gick de och stirrade med rätt tomma ögon bland hyllorna.

Gick vidare till nästa butik som var en mer välförsedd mangabutik men som även den hade stor mängd erotisk manga. Gillade den lite bättre rent allmänt. Den var större och hade betydligt större bredd i sortimentet. Här hittade jag även den enda dockan som jag själv var intresserad av av att köpa. En Yotsuba-docka men tyvärr verkade den inte vara till försäljning och ingen av personalen pratade engelska. Det var här jag kom till insikt om hur lite av mangan det är just nu som verkligen ser ut att vara unika läsupplevelser. Yotsuba&! är en av de få mangor som är undantaget. Intressant också Gunslinger Girl verkade medvetet sticka ut annars såg det väldigt ospännande ut. Till och med en manga som Genshinken som jag tycker bra om hade omslag som ledde bort blicken för mig så det är nog rätt troligt att jag missade en del av det som jag ville titta efter.

Gick inte upp till den tredje butiken i det här huset då den verkade vara en shojobutik med mycket yaoi och det roade mig inte särskilt. Gick in i antikvariatet i stället och här hittade jag fler mangor som jag kunde tänka mig att köpa än på de övriga butikerna. Bra priser dessutom. Här var för övrigt det enda stället som jag såg Rumiko Takahashis mangor vilket förvånade mig lite. Det kan vara så enkelt att det är mellan boksläpp i Japan men jag trodde ändå att Inu-Yasha borde vara något som skulle vara lätt att hitta. Lite förvånande kändes det då jag såg andra titlar som jag kände igen som jag hade intrycket av var betydligt mindre populära.

Slutligen gick jag in på Mandarake som härskade över ett helt våningsplan i ett varuhus. Jag måste säga att förutom den stora bokhandeln så var det här den butik som jag kände mig mest hemma i och som det var roligast att gå runt att titta i då de hade en hel del klassiska leksaker och mangor att titta i. Tyvärr var min plånbok inte tillräckligt stor för annars skulle jag ha köpt en cell från en Ghibli-film eller möjligtvis en stor kylanordning för dricka i form av R2D2 (mycket cool). Dessutom sålde de en del riktigt gammal manga från 50-talet bakom en glasdisk och det var rätt skoj att se.

Slutligen gick jag in på ett annat stort varuhus (glömde öronpropparna) och köpte en del plush-figurer från Ghibli-filmerna så nu har jag äntligen min kattbuss och min Kiki-katt.

När jag kom hem från japan så läste jag lite bland serienyheterna och såg bland annat en rapport om att mangaförsäljning har gått ned i Japan och utifrån det jag sett så förstår jag det. Det saknas förnyelse i mangan, efter Dragon Ball har vi inte sett något nytt sticka fram. Yotsuba&! är ett undantag och intressant nog så skyltades den upp rejält på alla ställena som jag såg. Till och med den lilla kiosken på tågstationen hade alla sju böckerna av Yotsuba till försäljning vilket jag inte noterade på något annat (men så såg de alla likadana ut också). Naruto var givetvis stort och fanns mycket på alla ställen annars var det lite för oss udda titlar som Baki the Grappler som verkade finnas överallt och i mängd.

När det gäller leksaker så hittade jag inte någon riktigt bra butik med stort sortiment i Sapporo, skulle inte förvåna mig om det fanns så mycket letade jag inte men av det jag fann så märktes det att så mycket fanns inte bland mainstreamen på de stora varuhusen. Ghibli, Godzilla, Ultraman, Gundam och Keroro var det som dominerade där. Lite förvånad att se en hel del Evangelion fortfarande då jag trodde dess storhetstid var förbi.

Jag hade utöver den här eftermiddagen en otroligt trevlig vistelse i Japan och det är något märkligt med att komma hem och upptäcka hur den stad man lever i och tycker är hur trevlig som helst känns väldigt ogin och otrevlig. Snudd på oartig skulle man kunna säga och det bara efter knappa två veckor. Märkligt sådant där. Nåja, förhoppningsvis tar jag mig till Sapporo i höst igen skall se om jag inte lyckas hitta mer nörderier då.