Jag tog den här bilden av honom för ett par veckor sedan i förberedelse för att han skulle starta upp en recensionsblog här på sajten och visserligen är den lite suddig men jag tycker att den visar honom precis som han var här i butiken. I farten,lite full i fan och omringad av serier han gillade.
Robert jobbade hos oss inte fullt ett år men vi har känt honom längre än så. Vi hade honom länge som kollega först hos Metropolis och senare på Alvglans. Alltid lika glad och trevlig trots att vi i viss mån konkurrerade med varandra. Ett av mina första jobb som jag gjorde åt Staffar var att hämta upp de nya albumen och tidningarna från Epix som låg vägg i vägg med Metropolis och det var lite av höjdpunkten av veckan att dyka upp där och ställa sig och prata med Robert en stund innan man gav sig in till redaktionen. Hade jag haft koll på cocktail-timman på fredagarna hade jag nog aldrig börjat åt Staffar.
Ni som har besökt butiken de senaste månaderna måste ha upplevt hans effekt i butiken. Hur den har blivit luftigare och renare och tycker jag själv, bättre och det var bara bråkdelen av allt som vi hade planer på att genomföra. Jag hoppas och tror att flera av dom kommer vi att genomföra även om det nu kommer att ta betydligt längre tid att få saker gjorda. En naturkraft ersätter man inte så lätt.
En av de saker som ger mig tröst i allt det här är att jag passade på och tacka Robert för allt han gjorde både för butiken och för mig personligen medan han levde. Men jag vill ändå ta tillfället i akt och säga.
Tack Robert! Du gjorde själva livet bättre för att du fanns.
Staffan Dahlberg
Jag är bedrövad över att höra att Robert aka Cynosure gått bort. Jag sörjer med dig och hans nära.
SvaraRaderamvh/Stefan
Robert kommer att skanas mycket. Lämnar ett stort tomrum efter sig.
SvaraRaderaDet kom som en chock. Robert gick klassen under mig på gymnasiet, så jag har känt honom ett tag. Och man får ju inte hjärtattack i vår ålder... Mitt djupaste deltagande.
SvaraRaderaTack.
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaJag har aldrig skrivit en blogg i hela mitt liv, men när jag hörde att Robert hade dött, och efter att jag läst hans texter, var jag bara tvungen att skriva något. Ibland är saker och ting oerhört svåra att förstå.
http://andreasstickler.blogspot.com/
Andreas
Robert trivdes så otroligt bra hos er på Staffars! Sen han började hos er blommade han upp, han kände att han gjorde nytta och var uppskattad.
SvaraRaderaGlöm inte bort det! Ni betydde lika mycket för honom som han gjorder för er.
Tack Monica, det är en tröst och något som Micke även påpekat om hur han började bli den gamle Robert igen.
SvaraRaderaSamtidigt så kan jag inte komma bort från känslan att det även gör det hela så mycket mer orättvist. Vi fick honom att må bra samtidigt som han fick oss att må bra. Tillsammans var vi alla på väg mot en underbar resa som nu har fått ett alldeles för abrupt och tyvärr så är den person som jag vill ringa och prata om det hela med Robert.
Andreas, du skriver otroligt bra och fångar mycket av de tankar jag har. Just det där att vilja stoppa tiden och gå tillbaka för att få möjlighet att spendera mera tid är något som jag också knner väldigt starkt.
Monica jag glömde att fråga om du vill ha några ex av Vice.
SvaraRadera40 år? Robert, det var ju i den här åldern som vi skulle återknyta kontakten och jämföra våra stolleprov efter 23 år i förskingringen? Vad menas? Jag sörjer med Din familj, men gläds ändå åt att få se Dig igen i nästa liv :)
SvaraRadera