Uppcon är slut och det är jag med

Är hemma nu och har ätit en god middag och sitter och försöker samla energi för att packa upp väskan. Det har varit en otroligt skoj men jobbig helg. Jag kom dit med en viss irritation mot arrangörerna för deras njugga inställning mot oss handlare. Blev förbannad över att de glömt bort vår bokning men det löste sig med att vi fick vad jag så här i efterhand tycker en betydligt bättre plats. Oljudsmaröder som jag ville strypa första dagen togs i hampan av arrangörerna som jag tyckte växte med uppgiften under mässans gång. Jag själv gick från att vara irriterad och förbannad till att tycka det hela var djäkligt kul. Jag träffade många skojiga människor, såg fantastiska cosplayare (även om jag missade en under lördagen) sålde en del manga och lite pryttlar och inte minst bloggade en hel del vilket var otroligt skoj. Tyvärr så hinner man inte få ens en bråkdel av det roliga som händer bara vid vårt försäljarbord. Fraserna man använder om och om igen, gapskratten man får när man skäller ut gnälliga fjortonåriga manga-wannabes med att förklara hur det var på den gamla goda tiden när vi hårdingar fick slita för att få tag på manga. Hur vi fick gå 20 mil i träskor utan strumpor i snön för att hitta den enda butiken i landet som man hade hört att det skulle finnas manga i och det gjorde det inte. På något sätt tror jag inte att ungdomarna förstod vad jag sa.

Nu skall jag ta mig en lång varm dusch och sedan vila upp mig på soffan så att jag orkar gå och lägga mig. Packar upp mangan imorgon.

Uppcon solen har kommit fram

För första gången under konventet så lyser solen in genom det glastak som är över oss och gör det väldigt varmt. Faktiskt så är det nästan så att jag avundas Yatta-cosplayarna som springer runt i handlarrummet (rum och rum, det är ett jättelikt atrium) just nu.

Det har lugnat ned sig väldiga sedan konventets första dagar. Man känner verkligen hur folk börjar förbereda sig mentalt på att åka hem. Många små grupper som vandrar runt och runt i byggnaden samt så sitter det grupper och bara hänger istället för att spela DS med varandra.

Vi är kvar en och halv timme till sedan så är det dags att packa ihop och bege sig hem till tystnaden och lugnet. Börjar bli lite otålig.

Uppcon schysta personer

En sak som slår mig är vilken otroligt snäll och trevlig besökarskara det är här på uppcon. Vanligtvis behöver man hålla ögona öppna för potentiella tjuvar men här är det inget problem. Det är verkligen schysta personer som är här.

Jag har över huvud taget inte noterat något bråk eller oroligheter och det trots att det är mängder av unga flickor som visar mycket hud. Det enda tafsande jag har sett har varit mellan flickor och då i ett "Nudge, nudge, jag bara agerar som den rollfigur jag är utklädd till." och det är inte några snuskgubbar som fotar utan bara andra nördar som uppskattar det arbete som flickorn lagt ned för att se ut som sina favoritfigurer. Fast det är klart nördar är vanligtvis ett rätt osocialt folk som av naturen är blyga så de är ju inte hotande på något sätt för flickorna. Dock, tror jag att ett sådant här konvent får väldigt många av nördarna att komma ur sitt skal. Alla tjejer som erbjuder gratis kramar gör sitt till och det är rätt skoj att se hur många manliga nördar som under dag två börjar erbjuda kramar dom med. På många sätt är ett sådant här konvent en enorm bekräftelseupplevelse för många ungdomar. De får vara hur de vill och alla tycker det inte bara är ok utan de får beröm för sin nördighet.

Uppcon Dag 3 irritation

"Nej, du får inte pruta, de nedsatta priserna är redan färdigprutade och klara."

"Nej, inte ens om du frågar en andra gång."

"Eller en tredje gång"

Uppcon växel

En av de stora utmaningarna på en mässa är hushållning av växel. Första dagen så kommer alla med stora sedlar och allt smått försvinner ut. Andra dagen börjar med en jakt på ha tillräckligt med smått för att kunna klara sig till lunch ungefär. Det är kring lucn dag två som det vänder och man börjar få in lika mycket som man ger ut. På dag tvås kväll så har det vänt, då får man in de första 50-öringarna. Under dag 3 så flödar allt smått tillbaka allt eftersom besökarna vill göra av med sina sista slantar så i slutändan så åker man hem med mer växel än man kom dit med.

Uppcon Morgon Dag 3

Vi är på plats men det är inte mer. Det börjar kännas både i kropp och knopp att vi är på mässa. Jag kan tyvärr rapportera att Hotell Uppsala tydligen slutat med våfflor i frukostbuffén. Däremot håller deras bacon hög klass. Dessutom finns det ju andra anledningar för serieälskare att bo här. De har serieorginal på väggarna!



Stämningen på mässan är lite dagen efter så hör på söndagen. Folk är utmattade men lyckliga. Nu börjar försäljningen gå in i tredje fasen. REA. Det är nu som folk skramlar ihop sina sista slantar och köper det mesta som deras kronor kan ge dom. Dessutom kommer de som inte har velat släpa omkring på stora och tunga saker att köpa men huvudsakligen blir det rea- och åter rea-album som kommer att gå åt.

Nu hoppas jag bara att rösten håller de timmar som gäller idag. Tack och lov att det bara är tre timmar kvar tills dess att vi börjar plocka ned.

Uppcon Dag 2 slut

Sitter och nästan faller ihop av trötthet efter dag två (kan vara sängfösaren förståss). Har inte räknat ihop dagskassan men vi verkar ligga enligt prognos.

Jag måste ge en eloge till arrangörerna idag. En hjälte vid namn Simon har stigit fram. Redan i går tog han initiativ till att stänga handlarrummet i förväg och han gjorde samma idag. Inte minst har han hållt efter oljudsmarodören som idag har haft en betydligt mänskligare ljudnivå.

Dags att ta sista slurken whisky och somna in för kvällen

Uppcon. Dags att börja se sig om över axeln

Vi har affischerat runt omkring på mässan för att folk skall veta var vi finns. Senaste gången jag sträckte på benen så hittade jag följande affisch som utlovar revolution!



Tur att de flesta yuri-fansen verkar vara 14-åriga flickor så det finns en chans att jag tar dom i en fight.

Uppcon Detta krävs för att hålla sig vaken

Man gör vad man kan för att skaffa energi.



Tog bilden lite tidigare idag, nu är samlingen större. :-)

Apropå vätska, en sak som jag tycker är lite märkligt är hur vanor uppstår på mässor. Jag började gå på en av tre toaletter bara på måfå fredag och sedan har jag använt samma fram till senaste besöket då den var upptagen och jag fick besöka nästa. Ibland inser man vilken tur man har för den nya stank värre än en nörd i gummidräkt på konventets tredje dag.

Uppcon De tog slut!

Vi har delat ut rabattkuponger till det som handlade av oss på mässan. De tog slut till min stora förvåning för en timme sedan!

Uppcon ömma kroppsdelar

En av fördelarna med att bo på hotell är möjligheten att sticka iväg och duscha av fötterna och ge dom lite välförtjänt omvårdnad. Vis av erfarenheten packar jag alltid numer ned träskor och inte minst flera strumpombyten. Träskorna hjälper inte bara mina fötter att andas utan även ryggen som tar rätt mycket stryk av att stå och gå på stengolv dagarna i ända. Än så länge så har den inte gjort för mycket ont men det kommer nog med största sannolikhet senare ikväll om jag inte är försiktig om ens det hjälper. Jag minns en SF-mässa med fasa just därför att allt gående fick ryggen att krampa ihop sig något otroligt och då hade jag inte ens lyft fel utan jag gick helt oskyldigt tillbaka efter att köpt en korv.

Uppcon Mässkoma

Nu har verkligen mässkomat inträffat för mig. I och med mässans andra fas så blir kundbesöken färre och färre och då får jag mer tid att känna hur trött jag är. När jag inte bloggar eller pratar med de enstaka kunder som kommer till bordet och handlar så sitter jag mest och stirrar tomt ut i luften.

Det innebär också att man riskerar att råka ut för mässans verkliga energislukare, vanligtvis antisociala nördar som nu har börjat blomma ut och prata med folk. De håller långa monologer om sitt specialintresse eller hur mycket de spenderat på saker de köpt under mässan eller ännu värre sådant som hänt under deras rollspelskampanjer. Själv är man alldeles för trött för att orka avbryta och det är något annat än att stirra tomt ut i luften.

Uppcon det har lugnat ned sig

Vi har gått in i andra fas för en stund sedan. Nu har alla besökares stora pengar spenderats och nu vänder man på slantarna och köper billiga eller enstaka saker först och främst. Snart kommer skyltarna där det tidigare stod gratis kramar att bytas ut mot "Kramar 1 kr/st" och liknande pengainbringande idéer.

Uppcon jag i action

Eller snarare passivt vänta på att folk skall handla. Skall nog lyckas få min kollega på bild också men nu måste jag ta betalt för en Air Gear.

Uppcon Cosplayare på besök

Vi får besök av cosplayare som ropar Iiiih! När de ser de figurer som de föreställer. Jag har dock bara lyckats fånga två på bild.



Tifa



Mokona

Uppcon mest efterfrågat

Det som vi får mest frågor om vi har är yuri. Tyvärr glömde jag att stoppa med det vi har i butiken vilket jag sparkar mig oerhört för. Det tog mig till nu att komma på att vi hade Kashimashi med oss. Nåja, nu är den uppe med en lapp om att det är nästan Yuri, so all is well in the state of Uppcon.

Uppcon morgon dag 2

Vi är igång igen efter en avslappnande stund på hotell och framför allt en hotellfrukost som är riktigt bra. Brukar vanligtvis inte äta bacon till frukost men idag smakade bra även om jag hade hoppats på våfflor.

Oljudet är i gång igen. Jag kunde inte hålla mig utan påpekade att det bara var handlare i lokalen fick till svar att klockan var nio och sen ignorerade han mig. Framtida arrangörer av mässor, kom ihåg att det här är en arbetsplats där väldigt många personer skall samsas alla uppskattar inte japansk punk kl 9 på en lördag morgon och sedan igen kl 10 och kl 11 och kl 12.

Vill dock påpeka att utan rötägget i montern bredvid så är det är en skojig bunt med försäljare här och det är en väldigt trevlig och hjälpsam stämning mellan oss. Alla vill givetvis sälja mest men vi ser att vi kompletterar varandra (inklusive oljudsidioten) och det hjälper alla.

Just nu jobbar min kollega med att få in en Yaoi-tjej till butiken. Det gör han riktigt bra, man hör hur hjulen snurrar i tjejens huvud och det står i pannan. Jag måste ta mig till butiken. Muntrar upp en något seg lördagsmorgon.

Uppcon slut dag 1

Efter nio förvandlades handlarrummet till fritidsgård med en massa ungdomar som bara väntade på att få gå till sovsalarna. Ett par av handlarna tog upp en diskussion med arrangörerna om att stänga det hela som jag la mig och la mitt bifall. Efter en kort koll med övriga handlare så stängde de rummet, tack och lov. Jag hyser förhoppning om att de kommer att stänga rummet vid nio imorgon vilket skulle vara otroligt skönt.

Första dagen måste jag anse som fullt godkänt. Jag tror dock att vi kommer att sälja för ett betydligt mindre belopp under lördagen, förmodligen bara 40% av fredagen och söndagen 40% av lördagen om ens det.

Det har varit rätt skoj dag om än lång så nu är det en whisky och god natt. Lång dag imorgon med.

Uppcon citat

Citaten haglar just nu från besökarna.

"Shirow är ett bävermongo!"

"Men One Piece är Yaoi!"

Jag misstänker att folk börjar bli trötta nu.

Uppcon: Skyltar

En av de mer intressanta bitarna av Uppcon är alla skyltar som folk börjar bära omkring på. Allt från en önskan att byta sovsal till kramar för alla.

Uppcon: spridda tankar fredag kväll

Klockan är 8 och det är fortfarande rätt bra fart på kommersen. Jag är förvånad över hur många som fortfarande hänger i handlarrummet och är villiga att spendera pengar. Det har varit action i stort sett hela dagen (och oljud). Apropå oljud så gav närmaste grannarna till hatståndet upp för tre timmar sedan. Jag misstänker att ljudnivån knäckte dom. Vi får se om de dyker upp imorgon.

Det är snart dags att bryta för någon typ av middag men nu har vi återigen ett stort tjejgäng som hänger och kollar in Yaoin och killgäng som kollar in de övriga mangorna.

Det början dock kännas att det varit en samling nördar i rummet just nu. Luften börjar osa lite om vi uttrycker det så.

Glömde nämna att när vi kom hit två och en halv timme innan konventet öppnade så gick kön runt byggnaden. En rätt häftig syn med en så stor mängd uppspelta cosplayare som sprang omkring som lamm på grönbete.

Uppcon: 10 i fyra på fredag kom den

"Jag har bara 200 kr kvar att leva på den här helgen"

Uppcon: ett djävla ofog

Våra bordsgrannar två bord till vänster om oss säljer J-rock som de dessutom spelar på hög volym något som jag tycker är ett djävla ofog och något som bra arrangörer av mässor ser till att hålla i schack. Det är nog jobbigt med ljudnivån i lokalen utan att påföra massa oljud.

Ja, deras musik klassificerar jag som oljud. Håkan skulle säkert tycka om det.

Uppcon Live

Media är här och trakasserar stackars flickor som inte riktigt vet vad dom skall svara.

"Vad betyder den här figuren för just dig"

Live från Uppcon

Vi bloggar live från Uppcon. Massorna är här och de är hungriga. Vi blev dock otroligt irriterade när vi kom hit då arrangörerna slarvat bort vår bokning så vi hamnade inte på någon bra försäljningsplats utan en halvtrappa upp. Nåja, kunder hittar hit och vi säljer lite här och där.


Vårt fina bord.



Dagens första kund


Konstiga saker man bara ser på Uppcon.

Uppcon i helgen

Det stunder Uppcon i helgen. En av de stora mässorna som i år ligger jämnsides med bokmässan i Göteborg. För vår del så har det inte varit någon fråga om vart vi skall. Det är oerhört svårt att få någon ekonomi i att ställa ut på bok och bibliotek och så intresserad är jag inte av det som sker programmässigt när det gäller serier. Då är Uppcon betydligt skojigare, en stor manga- och nördfest där vi når de kunder vi vill nå.

Förra uppconen som vi var på rankar jag som en av de mest fantastiska mässorna jag varit med om under årens lopp. Kom därifrån med så mycket glädje och energi trots att det är enormt slitiga och långa dagar som väntar. Fredag är det 8-23 (mässan öppnar iofs 12 men vi måste ju packa bilen och ta oss ditt) som gäller och lördagen 9-23. Nu kan vi säkert stänga någon timme tidigare men då de arbetsamma timmarna är väldigt intensiva så har jag har en tendens att glida in i ett mässkoma under lugna stunder då jag mer eller mindre bara sitter och stirrar och väntar på att någon skall komma och köpa något så riskerar jag att vara kvar tills dess att det stänger.

Det stör mig att vi inte hann bli färdig med webbshoppen i tid till mässan. Arbetet med den och förberedelserna till mässan är också anledningen till att jag har varit lite frånvarande här i bloggen de senaste veckorna. Det finns en liten möjlighet att vi gör lite livebloggning från mässan.

Endast om man inte kan så mycket

Åkestam & Holst är en blogg om reklam och marknadsföring som jag tycker om att läsa men idag hade de ett inlägg om någon marknadsföringsnisse som hade köpt en ny rekordboll av Barry Bonds. Tyvärr så har de ett alldeles för ansträngande anti-spam verktyg för att jag skall lägga en kommentar där så jag svarar här istället.

Skulle tycka det vara mer genialt om det inte var en kopia på vad serietecknaren Todd McFarlane (Spawn) gjorde första gången Barry Bonds slog ett klassiskt baseball rekord. Han betalade närmare 3 miljoner dollar för nöjet vilket förmodligen är anledningen till att bollen auktionerades ut i första läget.

McFarlane köpte fler bollar än den bara som slog rekord (flest home runs på en säsong) och skickade sedan ut dom på turné så att han fortfarande får ut sitt namn.

Eightball leder till att en lärare slutar/får sparken

En lärare i Guilford ,Connecticut har blivit tvungen att säga upp sig efter att lånat ut en Eightball-tidning till en 13-årig kvinnlig elev vars mor gick i taket när hon hittade det.

"It's pornographic. I can't imagine my 13 year old looking at it," said Jenny.

Enligt ett TV-inslag så är det fråga om Eightball #22 som blivit omarbetad till albumet "Ice Haven". Vi har sålt slut på tidningen Eightball så jag har bara den omarbetade versionen att döma efter. Det finns nakna bröst i albumet men det är rätt ångestfullt framställt i samband med en tonårsflicka med komplex för ett födelsemärke situationen andas rätt allmän sexualskräck och önskan att vara gift för att få kunna ha sex respekteras. Sedan kan man alltid spekulera i det lämpliga att ge en 13-årig flicka ett seriealbum där detta skildras men utan att veta mer om varför läraren lånade ut tidningen så går det inte ta den diskussionen.

Det kan vara värt att notera att Connecticut är känt i USA som en av de mest liberala staterna och inte del av bibel-bältet så här starka reaktioner är något som får mig att höja på ögonbrynen. Jag börjar också att tänka på de svenska politiker som pratar om "sexualiseringen av det offentliga rummet" och att om de får hållas så kommer vi förmodligen att se liknande händelser i Sverige inom inte en alltför avlägsen framtid.

Slutligen, för er som inte känner till honom så är Daniel Clowes en av de mest konstnärligt respekterade serieskaparna i USA just nu och började nyligen ett uppdrag för New York Times Magazine.

Artikel som beskriver allt hittad via the Beat.

Previewsgenomgången klar

Septemberkatalogen av Previews är nu genomgången och guldkornen framvaskade. Ni hittar vår genomgång här och ni får ett smakprov författat av Staffar här:

Leonard Starr's Mary Perkins On Stage
By Leonard Starr
Volume One sc, B&W Srp: $19.95
Volume Two sc, B&W Srp: $21.95
Volume Three sc, B&W Srp: $21.95

Men så glädjande! Så väldigt, väldigt glädjande! Classic Comics Press har under en längre tid endast erbjudit dom här volymerna direkt till kunder, så att vi nu utan større besvär inte bara kan plocka dom själv, utan även få møjligheten att sälja dom i butiken gør mig väldigt glad! Mary Perkins On Stage är alltså tillsammans med Eva & Jag (The Heart of Juliet Jones) ett av dom riktigt klassiska exemplen på 50-talets modernare såpoperaserier, välskriven och vältecknad i den modernare stil som Alex Raymond definierade med Rip Kirby. Utan konkurrens månadens titel!

P3 inslaget finns på webben nu

Det går att hitta här de närmsta 30 dagarna. Jag är på som första inslag i tredje timman och jag har inte klarat av att höra mer än min presentation som får mig att känna mig som en enorm mupp. Har tvingat Håkan att lyssna på det så förhoppningsvis så kommer det en bättre recension. Hörde dock av honom att Orvar Säfström kände sig tvingad att påpeka att Fantomen inte är svensk vilket är sant i så grad att den ägs inte av svenskar. Det jag dock försökte uttrycka var att Fantomen är den enda äventyrsserie som producerats under en lång tid i Sverige som har stora drag som stämmer överens med superhjältegenren men den är ändå inte en superhjälteserie.

Eller för parafrasera lite "Endast skandinavien* svenska Fantomen har".

De svenska äventyren trycks inte om i den amerikanska utgivningen utan det är endast amerikanska serier där. Så den Fantomen vi ser i Sverige är så svensk den kan bli.


*Brasklapp: Har inte koll på vad som trycks i den australiensiska utgåvan av Fantomen.

Saker jag lärde mig i helgen

Det var inte vanlig inventering som i höll på med i helgen utan vi gick igenom albumen och korrigerade de uppgifter vi hade och lade till extra information som format och ISBN samt givetvis la till de album som saknades. Ett rätt tidskrävande och slitsamt göra.

• Jag har fantastiska vänner som ställer upp på slitet för gratis mat och öl
• ISBN-nummer är krångliga saker
• Seriealbum ges ut i alldeles för många storlekar
• Det är lätt att luras av tjockleken på albumen - sidantalet kan variera kraftigt
• Det är skoj att sätta sexuellt frustrerade nördar på att ta hand om Yaoi - de lär sig saker!
• Nördar sorterar butiken så allt finns på samma plats dvs har man gömt lagerex bakom skyltexen så kommer de att stå framme.
  
• Därmed får albumen inte plats på den yta den hade
• Dessutom ställer de in albumen väldigt snyggt
• Fast i baklängesording
• All information går väldigt långsamt att skriva in så det blir många sena kvällar
  

Jag hörs i radio imorgon

Imorgon så sänds reportaget om seriens superhjältar som jag blev intervjuad för i P3 Populär. Måste erkänna att jag har lite ångest då det inte var ett tillfällen som intervju-offer men förhoppningsvis så har de något skoj som de kan använda där jag inte låter alltför dum.

Få saker garanterar få besökare så mycket som...

...regn på en lördagsmorgon. Något som jag helt förstår och nästan sympatiserar med för jag skulle också kunna dra mig någon timme till (eller två) i sängen innan jag stiger upp. Just idag har jag inte så mycket emot det då det är en del sista-minuten förberedelser innan resten av gänget dyker upp för inventeringen som drar igång senare under dagen.

Även om inventeringen är ett slitgöra så ser jag fram emot den. Det är alltid kul att umgås med personerna som kommer hit samt så är det ytterligare en sak av bocka av på min mentala stresslista. Fast den kommer nog att ersättas på listan av korrekturläsning av filerna då vi utökar informationen om böckerna i det system som vi skall börja använda.

Hjältar!

Under de två senaste dagarna har TV4 gjort allt för se till att det mer eller mindre var omöjligt att inte se Heroes. De har visat de två första avsnitten av Heroes fler gånger än jag trodde möjligt; andra avsnittet har visats fyra gånger.

I fjol, när Heroes hade premiär i USA, blev den snabbt väldigt populär, så det är inte förvånande att TV4 tar i så att de spricker. Vad som dock är förvånande är att Tim Kring, seriens skapare, hävdar att han aldrig läst en superhjältetidning innan han kom på idén till Heroes, men vi vet bättre, och som vana serieläsare ser vi att det finns vissa paralleller i Heroes till en mängd titlar som går att tillgå i analog form.

Så, för er som har tittat på Heroes och plötsligt känner er nyfikna på vad som finns att hämta i serieform följer här ett par snabba lästips:

Rising Stars

Babylon 5:s skapare J Michael Straczynski påbörjade i slutet av 90-talet en längre serie som precis som Krings befattar sig med vad som händer när det plötsligt finns människor som är mer "speciella" än oss vanliga dödliga. Lite senare återkom Straczynski till en liknande serie med Marvels Supreme Power.

newuniversal

Warren Ellis ger oss sin version av Marvels "nya universum" - en idé som först användes i mitten av 80-talet. Än så länge är det rätt tidigt i berättelsen, men det som finns följer samma mall som Heroes (och Rising Stars samt Supreme Power).

Authority

Mer Ellis! Authority nämner jag mest för att den under ett år och tolv nummer var den mest underhållande superhjälteserien på marknaden. Parollen var "widescreen comics" - explosiv aktion och storylines som skulle tilltala folk som ville ha underhållande popcornfilmer som tecknade serier.

När TV4 har haft möjlighet att sända lite mer av Heroes, och serieinfluenserna och -referenserna börjar hagla är det inte otänkbart att jag återkommer till serien och pratar lite mer utförligt om den.

Ingen leverans den här veckan

Till följd av att Labor Day-helgen i USA så har allt blivit försenat och det visar sig att vi får vår leverans först på måndag. Lite skönt med tanke på inventeringen men ytterst frustrerande på så sätt att det är mycket kul i leveransen men den som väntar på något gott väntar alltid för länge som min girige bror brukade säga.

Den här Galagon går inte att sälja

När jag plockade bort sommarerbjudandet för Galago så hade vi lyckats sälja en hel del av de nummer vi reade ut. Dock bestod hälften av de kvarvarande tidningarna av just det här numret vilket jag inte riktigt förstår då det är en hel del Joakim Pirinen, Lars Sjunnesson, Joakim Lindengren samt ett stort fokus på David Liljemark. Lite märkligt sådant här hur en del nummer bara undviks. Det är möjligt att omslaget kanske är lite creepy och därmed väcker obehag men innehållet är helt ok.

5 snabba med Johannes Klenell

Johannes Klenell har varit en av redaktörerna för Galago sedan årskiftet 2006/2007 och jobbade innan dess som marknadsförare och evenemangsansvarig för tidningen.

1) Hur nöjda är ni med nya Galago?

På en skala från ett till tio? elva får jag nog säga. Det gamla formatet hade sin tid, men det känns minst sagt som vi hittat formatet på Platons idé-Galago nu. Framför allt så är det väl så att all god feedback från våra läsare har fått upp vårt självförtroende en hel del.

2) Du har varit ensam redaktör för Galago det senaste halvåret, har du lyckats uträtta det du önskade?

Det får jag nog säga att jag har. Redaktionellt så har nog jag och Mats Jonsson en ganska klar gemensam bild av vad vi vill att Galago ska vara så den hade kanske inte sett så annorlunda ut. Under det senaste året så har min vision förutom att hålla en god kvalité på antologin dock varit att omformulera oss till en lite annorlunda verksamhet. Resan till CRACK!, den italienska Galagon och nu den engelska är alla led i den naturliga utveckling som jag anser att Galago måste gå mot. Mitt tredje mål var att hålla prenumerantsskaran uppe och det har ju också lyckats. Sen har vi ju haft väldigt kul trots all skakighet och det är väl det viktigaste i slutändan.

3) Påverkar Ordfronts ombildning av företaget er?

Nja och njäe. Alltså, vi hade ju redan flyttats från företaget Galago in i Ordfront förlag i och med omvandlingen till antologi, så när det kommer till bolagsformer så är vår tillvaro sig rätt lik. Internt så förändras vår position hela tiden. Det går bra för vår verksamhet just nu och då ökar också vårt berättigande till större kontroll.

4) Vad kan du berätta om er internationella satsning?

Hmmm. Den internationella satsningen består av en Galagoantologi på engelska som vi just fått anslag för att tillverka och som vi hoppas kunna sprida genom ett amerikanskt förlag. Denna antologi skall även användas som katalog vid våra utlandsresor. När det kommer till resorna så pratar vi definitivt om att återvända till CRACK! nästa år som inspirationsmässigt var en riktig vitamininjektion för oss alla. Vi har tre inplanerade projekt till, men de
håller vi tyst om i nuläget.

5) Hur ser höstutgivningen ut?

Tack bra. Den är precis så lagom liten att vi kan få ordning på verksamheten och vara riktigt väl förberedda för 2008 som även utgivningsmässigt ser ut att bli ett riktigt kanonår.

Webbshoppen stängd för renovering

Jag stängde webbshoppen för renovering idag. Det går fortfarande att söka i den men inga beställningar kommer fram. Shoppen har länge varit ett sorgebarn men nu skall vi rycka upp den.

Vi kommer därför att inventera i helgen vilket vill jag understryka inte betyder att vi stänger tidigare utan vi kommer att ha öppet som vanligt. Däremot så kanske några album mystiskt befinna sig i en annan del av butiken än väntat.

Ny medlem på bloggen

Efter mycket pockande så kommer jag att få väl sällskap i skrivandet här på bloggen av Håkan som en del av er kanske känner igen från våra previewsgenomgångar och andra känner nog igen honom från era besök i butiken. Det är han som vanligtvis jobbar när inte jag är där.

Som serieläsare är hans smak vid som sig bör en anställd på Staffars Serier. Allt från manga till Marvel passerar hans ögon med stor behållning och utöver butiken är han delvis med i en podcast som han försöker hålla tyst då han egentligen är rätt blyg som en viol.

Detta är förhoppningsvis början på att inläggen blir lite fler och att innehållet breddas något. Vi har båda pratat om att vi vill skriva mer om de serier vi läser och om fler serienyheter. Förhoppningsvis ger det här oss lite mer tid och stimulans till just det.

Snart i din radio

Jag blev intervjuad av Emily från P3 Populär för en stund sig om superhjältar. Förmodligen kommer det att sändas någon gång i nästa vecka då de skall ha en tema kring just superhjältar. Jag kan bara hoppas att de lyckas redigera bort alltför många av mina hummande och dylikt intetsägande ljud.

Det inte första gången som jag blivit intervjuad i Radio men varje gång så slås jag av hur svårt det är att ge bra svar på öppna frågor. De gånger jag pratar med skrivande journalister finns det betydligt större möjligheter att lägga ut texten och om jag säger något som journalisten inte förstår så kan de ställa följdfrågor. Det är också lättare att hjälpa journalister till att framstå smartare än vad de var när de kom in genom att korrigera de begrepp de använder när de ställer frågor.

För att ta ett exempel från den här intervjun så började hon med att ställa frågan "vad är det som gör seriehjältar så speciella?" Något som ställde mig lite eftersom det var superhjältar vi skulle prata om. Det blev en längre utläggning som de förhoppningsvis kan få något intelligent ur med hjälp av klipp och klistra metoden.

En fråga som jag inte klarade av att besvara på ett vettigt sätt över huvudtaget var "Hur ser det ut med kvinnliga superhjältar, har det blivit bättre?". Omöjligt att inte börja bluddr då Witchblade antingen är ett uttryck för en stark kvinna eller sexistisk skit trots att den är skriven av en kvinna. Finns inga rätta svar och jag vill verkligen inte alienera potentiella kunder genom att säga alltför dumma saker. Fast med tanke på vad jag sa borde jag ha avstått från att svara. :-)

Nåja, blir skoj att lyssna på vad de kommer fram till och om jag inte skäms alldeles för mycket så länkar jag till det. :-)

5 snabba med Fredrik Strömberg

Fredrik Strömberg har varit ordförande för Seriefrämjandet de senaste 10 åren, utöver det har han varit en flitigt anlitad föredragshållare och skribent om serier. Dessutom är han en huvudlärarna på serieskolan i Malmö. Han driver även sidan Sekventiellt.se där han recenserar seriealbum och skriver om olika seriehändelser. Han har dessutom skrivit två böcker om serier som blivit utgivna på bl.a. Fantagraphics.

1) Vad är det viktigaste som hänt med Seriefrämjandet under dina 10 år som ordförande?

Vi har från början siktat på att göra hela organisationen mer professionell och har som resultat av det sakta men säkert växt, såväl ekonomiskt som när det gäller vår relation med andra organisationer, myndigheter och institutioner. Vi har idag ett brett kontaktnät inom svensk kulturliv och mycket gott rykte hos alla bidragsgivare. Detta har bland annat resulterat i etablerandet av Seriecenter i Malmö, som är en fullständigt unik institution, såväl i Norden som i Seriefrämjandets historia.


2) Vad ser du som Serifrämjandets största fråga att driva just nu?

Vi arbetar just nu bland annat på att se till att en större andel av de pengar som pumpas in i svensk kultur går till serier. Fortfarande är det knappt ens att serierna finns på kartan i de sammanhangen, men det håller vi på att ändra på genom framför allt oförtrutet lobbyingarbete. I förlängningen vill jag att serierna skall ha en självklar plats i alla system för kultur i Sverige, vare sig det rör sig om bidrag, utgivning eller något annat. För att uppnå detta vill jag se till att Seriefrämjandet tar ytterligare ett steg upp och blir en ännu mer tydlig, professionell aktör som tillvaratar de tecknade seriernas intressen. I detta kommer att även ingå ett större ansvar för dem som jobbar med serier, tecknare, manusförfattare, pedagoger, journalister med flera. Men det är ett långsiktigt arbete, och inget som kommer att generera resultat över en natt. Jag har alltid trott på att arbeta långsiktigt, att bygga saker och ting medvetet och metodiskt så att de kan finnas kvar även när eldsjälar som jag tröttnat.

Naturligtvis finns det många andra saker som är viktiga, men ovanstående är det som jag ser som Seriefrämjandets viktigaste uppgift, helt enkelt eftersom ingen annan kan, vill eller orkar göra just detta.

3) Vad har hänt med utgivningen av Bild och Bubbla? Det är ju över ett år sedan förra numret kom ut.

Jo, den har kommit i kläm med allt som vi vill göra inom SeF. Det är fortfarande förhållandevis få som arbetar inom SeF och det mesta görs ideellt på kvällar och helger av folk som har "vanliga" arbeten dagtid. När man vill mycket räcker tiden helt enkelt inte till. Men den kommer att komma igång igen, och det kommer troligtvis komma en hel del förändringar vad gäller innehåll, format etc. framöver.

4) Serieskolan har varit igång nu några år. Vad tycker du har varit det viktigaste som den uträttat?

Skolan har hjälpt till att lyfta fram en ny generation svenska serieskapare. De flesta av dem som gått på skolan är fortfarande unga och i början av sina respektive karriärer, men jag kan verkligen känna hur antalet personer som på hel- eller deltid ägnar sig åt att skapa tecknade serier konstant ökar. Alla blir visserligen inte serieskapare. Vissa startar förlag, andra blir redaktörer, journalister med mera, men antalet personer som arbetar med serier ökar konstant, och det gör att konstarten tecknade serier blir mer och mer livfull, intressant och relevant.

5) Efter böckerna om hur svarta människor och djävulen porträtteras i serier, har du något nytt bokprojekt på gång?

Alltid! Jag har alltid minst tre böcker på gång i min dator. Just nu kom jag precis med boken Manga! Japanska serier och skaparglädje, på Seriefrämjandets förlag, och nästa bok för mitt amerikanska förlag kommer att handla om judar i tecknade serier. Jag har även ett par dummys på böcker ute till påseende hos ett par förlag, så det kan komma att bli mycket mer att ta tag i inom kort. Det enda som saknas är tid ...

Blyg07

Sveriges första och största Yaoikonvent Blyg07 går av stapeln den 3-4 november i Täby. Vi kommer vara där och sälja. Om du inte vet vad Yaoi är kan du kolla in deras Yaoi, va é de? som ger en bra introduktion till genren.

Nya tider stundar för Galago

Mikke på Komika Magasin uppmärksammar en artikel från Svensk Bokhandel om att Ordfront har rekonstruerat sig som bolag. Vad som kommer att gälla för Galago är lite höljt i dolt. Ordfronts Vd säger att de inte kommer sälja något som inte ägarna vill sälja samtidigt så säger hon att de borde ha sålt Galago (och ett par tidningar till) så vem vet?

Under förutsättning att de får behålla sina prenumeranter så tror jag att en avknoppning förmodligen bara skulle stärka tidningen men jag ser inget riktigt egenvärde i det. Att ha ett stort förlag i ryggen har sina fördelar när det går bra som det verkar ha gjort med nylansering.

Spännande att se i vilket fall.

Prenumerantutskicket ivägskickat

En av de stora återkommande arbetsmomenten är prenumerantutskicket som antingen kan vara hemska eller som idag otroligt smidigt. Jag tror att Håkan och jag satte nytt personbästa när det gäller att packa alla paket som skulle iväg, otroligt skönt. Viss månader är det hela som att dra ut tänder med en rostig tång men nu flöt allt och vi han dessutom ta hand om en hel del kunder vilket Håkan tyckte var rätt otroligt.

Nu kan jag & Håkan ta itu med en del stora saker under veckan vilket känns otroligt bra.

Helgläsning

Har varit varit ledig större delen av helgen så jag har äntligen fått möjlighet att i lugn och ro läsa lite serier. Det blir annars rätt stressat och jag hinner inte med så mycket som jag tycker att jag borde läsa. Dessutom tycker jag att det varit lite tunt med nya serier utan det har mest varit gamla favoriter som trampar på i sina gamla fotspår men den här veckan kom det tre album som jag tycker står ut över det vanliga.

En sak som vi tar en viss stolthet här på Staffars är att hos oss kan du hitta många udda pärlor och det första albumet är verkligen en sådan som jag är rädd att alltför många missar.



Nothing Better Bk 1 no place like home av Tyler Page

Det här albumet handlar om ett par kvinnliga "room mates" på ett college mitt i hjärtat av USAs landsbygd. Mycket i albumet handlar om att växa upp och acceptera människor för deras svagheter och styrkor. Låter lite tråkigt kanske men den har en väldigt skön blandning av seriositet och humor. Huvudpersonerna är tredimensionella varelser som tar intryck av det som andra personer gör och säger mot dom vilket gör att man verkligen kan se hur de växer allt eftersom man läser i albumet.

Det är några saker som jag verkligen slås av när det gäller här albumet. Det första är att det känns som om när amerikaner gör serier om att växa som personer så är det ofta College-miljö som de använder medans fransmännen (exempelvis Lauzier, Mr Jean-skaparna) oftast väljer att göra män som varit aktiva i arbetslivet ett antal år.

Det andra är att jag uppskattar diskussionen om Gud i det här albumet betydligt mer än i Blankets (av Craig Thompson) som jag tycker visserligen beskrev de religiösa ungdomarnas liv rätt bra men som helt missade det lappkast som huvudpersonen gjorde i epilogen. Här i Nothing Better så pågår diskussionen genom hela albumet och positionerna växlar rätt friskt allt eftersom huvudpersonerna lär sig om livet och det gör det hela rätt intressant och mycket trovärdigt.

Sedan så uppskattar jag väldigt mycket att det är kvinnor som är huvudpersoner då det på något sätt då det finns tillräckligt många serier om nördar/jocks på college.

Albumet rekommenderas varmt.



Chance in Hell av Gilbert Hernandez

Det första som slår mig med det här albumet är att något uppenbarligen har hänt med Fantagraphics designavdelning då detta ser mer ut som en ungdomsbok från Wahlström än deras vanliga rätt fula design. Ett steg i rätt riktning även om de borde haft ett omslag Hernandez istället för ett målat av Rick Algernott. Numer är ju bröderna Hernandez såpass etablerade att man bör utnyttja det i möjligaste mån. När jag behöver påpeka för Gilbert-fans att det där verkligen är ett Beto-album så har man halkat snett.

Det andra är något som en kund sa till mig och som jag såg i det här albumet. Gilbert är lite för produktiv för sitt eget bästa. Han sitter inte ned och jobbar igenom historien och det han vill säga utan låter berättelsen bara flöda vilket fungerar bra när man kan karaktärerna och miljön men sämre när allt är nytt.

Det skall dock sägas att det här inte är ett dåligt album utan snarare det är inte vad jag väntat mig. På bokomslaget så pratas det om att detta är Gilberts mest politiska verk. Det är därmed inte helt omöjligt att den politiska diskussion som han försöker sig på är för mig antingen för självklar eller för amerikansk för att jag skall kunna ta mig den till dig.

Rekommenderas som alltid till Beto-fans medans personer som inte läst något av honom tidigare bör i första hand satsa på Palomar-boken.



Super Spy av Matt Kindt

Jag måste erkänna att jag bara är halvvägs igenom det här albumet men vill redan nu göra er uppmärksam på den för hittills har det varit en riktigt underbar resa. Albumet handlar om spioner under andra världskriget i Spanien (än så länge) och de tar livet av varandra, spionerar och längtar till tryggheten om vartannat. Anledningen till att det går så långsamt att läsa ut den är att den är uppbyggd kring kortare delhistorier som flätas ihop till en längre historia. Dessutom är kronologin uppbruten likt Memento vilket gör att känns väldigt ok att göra pauser mellan kapitlen.

Teckningsstilen i albumet är väldigt lekfullt och fyllt av en berättarglädje som gör mig glad. Ett avsnitt som jag verkligen uppskattade börjar med ett radiodrama om en kvinnlig spion tecknat i en karaktyrstil som sedan går den mer reguljära teckningsstil som Kindt använder. Dessutom tyckte jag mycket om att spionen som lyssnade på dramat tyckte att det var ett bra avsnitt trots (eller kanske tack vare) att det inte speglade verkligheten. Sådana små guldkorn finns lite här och var och gör albumet väldigt skoj.

Jag har inte läst färdigt albumet så det blir inget betyg men början har varit skoj och jag ser väldigt mycket fram mot resten.